Vi ser en kvinna, som är ute i en bergig natur. Vi tänker att hon har en gammeldags klänning och kappa/jacka över armen. Vi tänker att hon ler lite och att hon har brunt lockigt hår med en slöja över. Man ser att det är en gammal tavla, den är lite sprucken och bleka färger. Runt om henne är naturen ganska skarp men mer mot tavlans kant är naturen lite suddig och oklar. Bakgrunden skiftar lite färg, det gör också att den ser intressant ut. Färgerna smälter ihop med varandra. Det ser inte så kallt ut för att hon har inte så mycket kläder på sig. Hon ser lite hemlighetsfull ut och hon ler men hon kollar inte på konstnären. Hon sitter snett med huvudet mer rakt än kroppen. Den är ganska mörk, med matta färger. Den är ganska gulaktig och har olika färgtoner på bakgrunden och på henne. Bakgrunden framhäver Mona Lisa så att det är henne man kollar på. Hon har bruna ögon och ganska liten mun. Hon ser snäll och lugn ut. Man får en ganska dyster känsla för att det är ganska mörka toner på tavlan. Man blir nyfiken på vart hon är någonstans och varför hon är där. Vi tänker på Norge när vi ser tavlan för att Norge är ett ganska bergit land, och det är väldigt bergit på bilden. Vi tror att det är meningen att hon ska se lite hemlighetsfull ut och därmed blir den mer intressant och mer verklig ut. Syftet är att få oss att kolla på henne. Den är duktigt gjord. Man blir lite glad när man ser den för de ser så dyster ut på bilden medans hon ler lite grann.
Ester&Må
Kommentera