Kirsty Mitchel

Jag ser en människa mitt i bilden som blundar. Jag kan faktiskt inte avgöra om det är en kvinna eller man. Ansiktet ser ut som en man och kroppen som en kvinna. Det gör bilden supercool. Det långa blonda håret hänger i trädet som hen sitter lutad mot. I handen håller hen i två gigantiska nycklar. Runt människan är det massor med böcker och fjärilar i olika storlekar. Alla färger ser ganska träskiga ut. Alltså brunt, lite grönt och neutrala mörka färger. På marken ligger gamla bruna löv och lera. Trädet som hen sitter lutat mot har stora grenar som spretar ut från stammen. Det finns små röda detaljer i bilden som sticker ut lite. Till exempel de röda läpparna och de långa naglarna. Men ändå tänker man inte på att de sticker ut så mycket. Allt smälter liksom in i bilden. På huvudet har hen som en krona gjord av fjärilar och blommor. Det ser ut som om klänningen är gjord av sidor ur en bok. På själva boksidorna ligger det böcker och fjärilar. I en av böckerna ligger det en guldkedja. Jag tror att varje gång man kollar på bilden så hittar man något nytt. Det ser också ut som spindelnät som hänger ner från de stora grenarna.